Tack tack Frank Frank

Hur blev man en sådan redigbyxa? När hände det här? Jag har verkligen blivit 30+ utan att jag har märkt av några tecken på det. Dj azteka har länge kallat mig før Moralkakan Henriksson och det har väl i och før sig varit helt på sin plats men en redigbyxa? 21 dagar i Norges huvudstad borde ha lockat med mer än en barberingsfest, en hemmafest, en utepils och ett par midnattsøl på Mono, men nej. Det har inte lockat alls. Har känt mig mer lockad av att bli brun i vårsolen än att førsøka hålla mig fast i bardisken. Det ska dock inte på något vis førväxlas med Knull-Kent och hans desperata jakt på sol...
Självklart kan mitt varannandag jobbande med uppstigning kl 6 ha ett finger med i spelet, samt det faktum att vi är två som ligger och knôr i en enkelsäng (något som oftast inte innebär tørnrosasømn). Är jag sugen? Verkligen inte! Make no mistake, det var jag som nästan somnade i en armbrytningsposition med min svåger på nyår, det var jag som låg på marken och krälade bland mørdarsnignlarna och det var jag som råkade kissa i min egen sko i dikeskanten, men det är också jag som säger nej till BIB'n när jag ska på jobb. Redigbyxa eller dubbelmoralkaka? Valet är ditt.

Jag har tidigare skrivit om gamla bekanta på jobbet. Døm om min førvåning när denna filur satt i soffan som om ingen tid all hade passerat. Frans är en hemsk docka i min storlek som nattan hade med sig till avdelningen en gång før 5 år sedan, i tron om att den skulle vara "ett mysigt inslag" i de gamlas vardag. jag kan ärligt säga att det har varit många i personalen som har haft helt andra åsikter. Man har inte en clown sittande i soffan om inte avsikten är att skrämmas. Jag vet att jag i alla fall ryckt till fler än en gång nattetid.


Nej, nu ska jag gå ut en sväng och vänta på att solen ska titta fram...jag och sarah McLachlan.

Varfør väljer folk att ringa när de är trøtta och irriterade? Hur ska man kunna ha ett normalt samtal under de premisserna? Nix, det gør mer skada än det gør nytta.

När det är tre dagar kvar på jobbet ska jag ärligt säga att det kommer kännas lite ledsamt att lämna sina arbetskamrater. Det kanske inte är den mest utmanande arbetsplatsen men alla är så førbaskat trevliga. Man känner sig välkommen varje dag och den gemenskapen är inte lätt att hitta. Måste dock beklaga den snevridna bilden av Åland som verkar finnas där ute. En sjukskøtare sa till mig idag att hon tyckte att det var tråkigt att jag skulle åka hem och passade samtidigt på att tycka synd om mig på grund av att jag då skulle få mindre livskvalitet (!). Vet inte riktigt vad hon syftade på men hon sa "vi har det jo så godt her i Norge". Ja det är väl i och før sig sant men det beror på vad man har før referenser.
Man undrar om hon har en bild av ett kargt, ødsligt landskap med høg arbetsløshet och elände där den enda hobbyn är yxkastning samt att tälja träkåsor med morakniv? Kanske jag missførstod henne?
Jag vill dock minnas att jag prisade det välstånd vi ändå har samt den ringa arbetsløsheten redan førsta dagen på jobbet...Ja det är väl så...Det är synd om mig som måste återvända till min man, mitt hus, min bil, mitt jobb, min säng och mitt soffahäng. Stackars Räka.
Hur som helst, ser fram emot att återvända en helg i høst. Jag tror att jag har gott av att komma bort, før att sedan komma hem. Jag inser dock att en vända i klinisk sykepleie är ett måste infør nästa besøk. Det verkar vara svårt med det svenska språket...

Veckans mest saknade är:

1. Min livskamrat (självklart)
2. Mina kläder
3. Huset
4. Motion
5. Slingor

Javisst vettu. Fick mitt nya bankkort idag. Jag är inte helt nøjd med fotot. Ska jag vara helt ärlig så är jag väldigt missnøjd. Før det førsta så var det en färgbild, før det andra så var det en närbild, før det tredje så visade jag extremt mycket panna och før det fjärde så ler jag så att jag ser extremt mätt ut. Jada, tjock och glad. Precis så jag ville att jag skulle se ut. Man är rett o slett ingen supermodell.
Såg min førsta kryck-och-skak-tiggare idag. Det var länge sedan sist. Det var nästan så att jag børjat tro att det "tillståndet" gått øver till helt vanligt tiggande, men NOPE. Där var han. Och där det är en finns det garanterat fler.

Spenderade fredagskvällen i Mjøndalen. Det är alltid uppfriskande att se något annat emellanåt. L och jag tog bilen till IKEA i Sandvika och väntade på att vattnet skulle gå i bilen, ingenting skedde. Bebisen ligger fortfarande kvar i magen och verkar inte alls ha bråttom ut.
Lørdagen bjød på jentefest hemma hos Mari och när sällskapet bestämde sig før att dra ut på en Jäger så stannade Räka och en till kvällen nyfunnen väninna kvar och spelade norska versionen av Alias. Jag kan inte påstå att jag var kick-ass men det gick...Lallade hem vid halv ett och vaknade kl 5 av att jag var genomvåt. Sängen var våt, G var våt...Detta kommer att førbli ett mysterium eftersom jag sov och G inte har en blekaste aning om hon badade i Akerselva eller rent av tog en dusch med kläderna på (utan att læmna några spår). Hur mycket vi än førsøker så kan vi inte hitta en logisk førklaring varfør enbart klänningen var bløt . Skumt är vad det är.

Jodå. Efter 7 dagar på jobb så märker man att det fortfarande finns endel "rävar" på gamlingshemmet. vem kunde ana att den lilla søta gumman på drygt 1 meter egentligen är en bråkmakerska som är full av sarkasm? Svensken fick sig ordentligt idag i alla fall...Lärdom 1. Du ska inte ta førgivet att alla dricker kaffe. Lärdom 2. Visa ingen rädsla, då hugger de direkt!

Fick ett jobberbjudande igår om 50 % fast anställning. Jag tar det som en komplimang. Jag insåg dock att det inte kommer att bli aktuellt, men visst hade det varit skoj. Det är nu man inser att de sjukt långa åren på høgskolan faktiskt ger avkastning. Yeeeiiii utbildning och yeeeiiii att utbildningen snart är øver!

Har jobbat hela helgen. När en Räka blir väckt av två partyprincessor kl 05.30 søndag morgon så var partyt inte lika roligt längre. Inne på det 4 kvadrat stora køket låg tre tjejer i en høg på golvet med varsin cigg i munnen och peruken låg i en fimphøg under en stol. Jag blev vansinnig. Och var mycket lite road av att ta en diskussion på reptilnivå tidigt på morgonen. Det ordnade upp sig senare på eftermiddagen.
Våren har kommit till Oslo och igår fick man njuta av strålande sol och några timmar i en park føre kvällspasset. Blev øvertalad att følja med ut till Mono på en øl vid 24-tiden, och var troget kvar när den ena partyprincessan druckit sin sista drink och vinglat hem. Kl halv 3 fick det vara nog och idag som alla andra dagar vaknade man kl 8. dags att gå ut och møta våren ännu en dag.

Seriøst! Jag måste säga att jag är djupt oroad øver all den passiva røken som passerar mina näshår och trycker sig in i allt som heter hud, hår och tyg. Var jag inte en røkhatare førr så kan jag bestämt säga att jag är det nu. Damn it to hell vad jag luktar gammal fylla. Det är helt galet vad mycket två människor kan suga i sig på en dag och jag gissar att arseniken hamnar i både jackfickor och lungsäckar. IKKE! Jag børjar bli riktigt sur nu.

Tredje dagen på mitt gamla jobb och nu børjar jag få in det rätta "rycket". Det är otroligt festligt att träffa så många gamla goda vänner och mycket utav det dåliga samvetet børjar faktiskt førsvinna. Självklart värmer det lite extra i ego-hjärtat när de pratar om "deras Camilla". Idag har solen lyst øver Akerselva och jag har fått 2 nya fräknar. Det finns få saker som gør en liten räka sålycklig som kaffe och sol på en balkong. Gotta love våren!

Produktiv dag. Vårskor på promenad i snøslask. Fick äntligen fixat ett nytt skattekort och adressändring efter 1,5 timmes väntan. Lyckades också øvertala Nordeamannen på det lokala bankkontoret att dubbelchecka min identitet i folkeregistret. Jag måste säga att det inte är helt enkelt att bolla med tre olika personnummer, bankkort och annat tjafs. Svensk, bosatt i Finland søker nytt norskt bankkort...Suck. Varfør kunde jag inte ha fixat allt før 4 år sedan???
Kan se fram emot att fotograferas på Nordeakontoret på måndag. Dags att plocka fram den finaste stassen och det vackraste smilet...

Andra dagen på jobbet och idag var det som att vara tillbaka år 2008. Nästan bara "gamla kändisar" på jobb. Fantastiskt kul, ja så där kul man kan ha om man träffas på sitt gamla jobb.
Livet på Maridalsveien går i skift kan man säga. När värrdinnan går och lägger sig så stiger räka upp...Raka motsatser. Hur som helst, har fått en ordentlig røkhosta av den passiva røken men jag håller mig ifrån moralkakor eftersom det ändå inte spelar någon roll. Får helt enkelt kosta på mig en kemtvätt!

Ja men då har man landat, Det kænns førvånandsvärt lite som att det var 1,5 år sedan jag var här. allt är nästan det samma- førutom att G's hår nu mera ligger utspritt på golvet och i dammsugaren. Vi hade ett raka-bort-håret-kalas igår och sorgligt men sant klarade räka 3 glas vin och sedan var det sovdags. Idag var vi på perukshopping (stängt) och årets førsta utepils på cafe Sør. Strålande sol men jävligt kallt. Frank-sjukan gør sig dock påmind, så även det faktum att jag motvilligt blir en passiv røkare under de nærmaste 4 veckorna.

Efter att ha spenderat "sportlovet" i hemstaden med familj och vänner är det dags att ställa in siktet på Oslo. Imorgon sticker jag och låter bloggen få nya inputs i form av lite storstadspuls och ny-gamla bekanta. Ha det Åland! You know you love me...