Tack tack Frank Frank

Idag är en bra dag. Idag har jag varit förlovad i ett år. Love ya! Det borde man ju fira.
Hur som helst...Det var ju inte det jag hade tänkt blogga om utan problemet med iglar på Facebook. Låt mig rada upp några klassiska problemställningar:

1. Klasskamrater du inte gillade då (och definitivt inte nu) slänger iväg en förfrågan till dig. Vad gör du?

a. Ignorerar och har personen kvar för att du inte har hjärta att tacka nej.
b. Trycker på delete.
c. Accepterar och våndas varje dag.

2. Släktingar finns plötsligt uppkopplade som från ingenstans. Vad gör du?

a. Accepterar. Glad över att släktbanden stärks och att man får möjligheten att skicka sk "vänskapsrosor"  till varandra. Cute!
b. Accepterar, men enbart för husfridens skull och kommande släktkonvent.
c. No way! Är släktens svarta får och gör piss off åt hela etablisemanget!

3. Om du varit så osmart att svarade ja på någon av frågorna, hur tar man sig ur ett sådant djävulens förbund?

a. Bestämmer en tidpunkt när nok er nok och trycker på deleteknappen (inte helt utan skuldkänslor, du är ju inget odjur).
b. Söker stöd från folk i samma situation och genomför en gemensam motattack.
c. Förlikar sig med tanken och slutar blippa bort rosor, nallebjörnar och kramar och ger sig hän alla dessa härliga spam's som bombarderar din mailbox.

Vill runda av med att säga; Ni kära anhängare, mitt lilla entourage av bloggläsare omfattas inte av det här. Det är inte heller hämtat ur mitt eget liv utan en vän till en vän som har en vän.

Det finns något som kallas det Retikulära systemet, vilket reagerar på motorisk och sensorisk stimuli. Sägs bland annat vara det som hindrar oss från att somna när vi går...Alltså från medvetslöshet till medvetande. Mmm det är då väldigt osmart att låta detta system hindra mig från att få min ack så välbehövda sömn genom att ständigt aktivera det med hjälp av fakta. Vem är så dum att den repeterar nervsystemet före sänggående (i sängen)? Jo jag. Det höll mig sedan klarvaken till ca 03.30. Vaknade 40 minuter efter att första lektionen hade börjat. Alltid lika roligt.
Har försökt undvika korvstoppning men ju mer man läser, ju mer fakta man inte läst dyker upp. Hur är det möjligt?

Min syster fattade igår telefonen och utmanade mig i en Milli Vanilli challange. Ja det är verkligen så avancerat som det låter, och för att förstå vikten av två värmländska systrars beslutsamhet bör man ta en titt på videon "Girl you know it's true". Räka ska fram till den 1 maj öva in dansen och synkat utföra den med sin storasyster vid sin sida. Detta sker givetvis bakom lyckta dörrar. Jag kan garantera att jag kommer lägga ner min själ i det här.

Jag har kommit på ett bra sätt att både öka på min förståelse OCH lugna katten. Högläsning av nervsystemet följt av ett manta av latinska termer. Vilken revolutionerande upptäckt! Inbillar mig samtidigt att jag börjar få kläm på det.

Förkylning är det fånigaste som finns. Verkligen superlöjligt, men nu är det trots allt så det är. Bah bah ba nej ja blir aldrig sjuk...eller jo. När alla andra är friska och förkylningstiderna är förbi.
Va bli'rä?

Älskar att använda mig av Yngvi i dramatiska sammanhang. Det här är pure drama. Jag har gått och blivit förkyld. Har anat oråd i ett par dagar och nu vill den hälsa på. Vad händer då?

1. Camilla måste sitta i skolan och droppa snor i dyra boken
2. Camilla får inte jobba helgen för att hon kan smitta gamla
3. Camilla ser fruktansvärt dålig film och då menar jag verkligen fruktansvärt dålig film aka Mamma Mia. Vilken dynga. Jag blir förbannad bara jag tänker på det. Jag må vara pseudo-gay men min radar ratar den här sortens underhållning!!! En blind och en döv skulle inte ens uppskatta 1.30 min ABBA. Sorry!
4. Camilla kan inte fokusera på bokens nerver utan tänker mer på sina egna. Kerfuffle!

Sådär ja. Deltenta 1 avklarad. Vad har vi lärt oss idag? Jo, att man har pluggat ALLT för mycket på djupet och skulle ha läst mer lättsmält litteratur. Och att även om proteinsyntesen är någorlunda klar i huvudet så går den inte att få ner på papper. Min syntes liknade en 3:e klassares. Rita lite, kludda lite, stryka lite, skriva lite. Underskatta inte en pil! Jag använder mig gärna av dem.

Domen är utdelad. Båtjävelns modem har tackat för sig och reservdelar göra sig icke besväret att existera, vilket betyder radioskugga (igen) under en längre tid. Ska försöka att inte bitcha om det något mer den här veckan men trött- ja det blir man sanna mina ord! En glad nyhet för Räka är att Håkan och jag äntligen hittat en matchande lucka i våra kalendrar. Om Gud vill oss väl kan det faktiskt ske en sammanstrålning helgen efter påsk. Välkommen du 4:e vän som besöker mig i mitt hem:) Party och dans såklart!

Det är helt otroligt. Informationen går inte in! Jag vet inte hur jag ska bära mig åt. Har suttit i 6 timmar redan och jag har inte blivit ett skit klokare. För mycket på gång nu känner jag. SNÖ SNÖ SNÖ som aldrig vill sluta falla från skyarna, en sambo vars internet inte fungerat sedan i fredags (störningsmoment om något), hjärt- lungräddning på södra imorgon. Jag kan helt enkelt inte koncentrera mig. RING MÄNNISKA RING så jag kan fokusera på mina studier. Jävla skitbåt (läs fornminne)!

Det är väl själva fan att man inte ska ha bättre pli på sig när det kommer till studier! Anatomitenta på onsdag och vad gör jag när jag kommer hem från jobbet? Jo lägger mig och sover fram till 18.30. Ja det är ju fantastiskt! Det är tydligt att jag undermedvetet njuter av att stressa mig själv de sista dagarna. Kanske man ska försöka göra ett litet ryck innan krafterna ebbat ut till ingenting...Gaaaahhhh cellmembran skit.

Gårdagen blev en lyckad tillställning med vad jag tror ca 18 pers i vår lilla lägenhet. Inte mycket att orda om egentligen. Självklart bar det av till Arken 00.30 (där undertecknad förmodligen tillhörde bland de äldsta). Lite dans och lite öl och sedan en lång sicksack promenad hem vid 3 snåret med min favoritkille på tråden. Man får tacka spriten för att den kickar in när man är påväg hem och än en gång erkänna att en ensam tröstpapiljotterad Räka gråter stora tårar (fylla&kärlekssorg ingen bra kombo he he) och SOMNAR mitt under smsandet. Läste ett godnatt vid lunchtid. Gotta love grogghaggor!På bilden den vårdande trion!

Inväntar kamraterna i VA09-1.

Vårsol på balkongen! Me like! Ja jag erkänner. Det är julgranbelysning i bakgrunden!

När man har jobbat alldeles för mycket kan det vara skönt med en ledig dag (syftar på det faktum att ledig dag= att bli utsövd). Visst ledig är jag nog fortfarande men den där drömmen om att vakna upp rosenkindad och pigg sprack någon gång vid 4 tiden i morse. Det dåliga samvetet inför katten och det faktum att jag aldrig är hemma drev mig till att ge hela  att-sova-tillsammans-grejen en chans. För hur illa kan det egentligen bli?
 Det kan bli jäkligt illa!!! Nattiliga störningar i form av en sträv kattunga i ansiktet, på benen och armen. Nähää det funkade inte, då biter vi den sovande människan i låret, armen och handen (tidigare påpekat att jag har små problem med lydnad och uppfostran). Alltså, efter att ha slängt ut katten och jag har sovit några timmar blir jag väckt av telefonen. Man vill ha ut mig på jobb. DAMN IT! Att man inte kan få sova i fred. Istället för att se fräsch och föryngrad ut liknar jag Alko-Ulla en tidig morgon utanför systemet.
Mår dåligt.

Idag hatar jag 20 åriga flicksnärtor med undersköterskekomplex. Annars en bra dag. Sitter dock fortfarande och klurar på hur i hela friden Sverige kunde skicka en trött, blonderad Anette Kullenberg till Eurovision (inget illa menat Anette). Vad händer?

Kollar in årets Melodifestival (gammal räv som man är) och känner svordomarna hopa sig i munnen. Det är något perverst över band som klipper eller permanentar sina hårmanar anno 1984 på 2000-talet! Om jag fick utdela ett straff till Heat här och nu så skulle ett gatlopp längs hela Ringvägen vara passande. Jag är upprörd! Trummisen retar mina kräkreflexer och jag skulle hellre spendera en natt med Rysslands skridskoåkare (från förra årets show) än att tvingas se eländet igen. Jag har en klyscha till dig: Klipp dig och skaffa dig ett jobb. Eller skippa peruken helt och hållet!

Alla livets glädjeämnen behöver inte grandiosa. Ibland är de små minst lika bra, som att ha tillvaron upplyst av en mycket underhållande sambo. Ordet att papiljottera, eller att tröstpapiljottera fick igår kväll under ett telefonsamtal sällskap av det nya ordet beflörtad. Samtalet gick väl i det stora hela ut på att jag de två senaste utekvällarna har blivit just beflörtad. Det betyder (översatt till vanlig svenska) att jag de två senaste arkenkvällarna har blivit utsatt för två 5 i 3 ragg. Så jag bestämde där och då att min kommande biografi ska heta: Tröstpapiljotterad & Beflörtad-en värmlandstös i slutet av en 30-års kris. Men först mitt projekt Livet enligt Frank. Tror jag en vacker dag kommer få Augustpriset för just den betraktelsen. Gotta love grabbar med humor!!! Faktum är att det inte blir klarare än så här. Håll med om att det är enklare att ombestämma sig än att ångra sig?

Idag är en meget tråkig dag. Jag som tyckte det gick så förbannat bra. Vill även passa på att offentligt rikta en fråga till färstmannen:
Hur tänkte du? Nej han har INTE blivit mindre intresserad av handfatet och NEJ jag vill inte ha en katt med inne i duschen. För att ytterligare öka på din skadeglädje ( he he) så vill jag meddela att jag inte heller uppskattar när katten använder parketten för att torka rumpan. Jag får för evigt leva med felsägningen "Katter brukar gilla mig". Jag ändrar nu och säger "katter verkar inte alls gilla mig". Kan det bli mer sorgligt än att min vardag kretsar runt ett djur? Ett djur som inte alls uppskattar gott sällskap. I think not.
Kerfuffle!

Ärligt talat! Visst har jag fått långa förmaningar om hur vinterväglaget är på en ö och jag kan väl erkänna att jag mest tänkt yeah yeah...men att det skulle vara så här illa hade jag aldrig trott. Så Räkas körlektionstips är:

1. Stanna inte för någon (för det går inte)
2. Undvik pensionärstäta områden (kan vara klurigt med slalom och rullatorer)
3. BROMSA ALDRIG när du ska svänga (det går åt helvetet) !!!
4. Har du lik förbannat bromsat, ja då får du försöka leva med att du kommer med bredsidan först och hoppas på fri väg!

Har även fått känna på sviterna av att vara ensamstående. Bastarden Ludde passar nu på att helt få utlopp för något jag valt att kalla trotsåldern. Jepp, när det inte längre finns en man i huset kan man tydligen göra precis som man vill och självklart har han på 2 dagar lärt sig hoppa upp på spisen. ANARKI I'll tell ya!

Vaggade mig till sömns med en dokumentär om finansministern och bonussystem. Vaknade lite för sent för mitt eget bästa och dök därför upp i skolan med "kuddränder" i fejjan. Varför ska det alltid snöa när man har bråttom? Och varför är det aldrig plogat på cykelbanorna? Just nu sitter vintern på min hat-lista.
Ännu en lång dag med etikföreläsningar (nu är det slut med det) och omdömet av min svett och mina tårar. Betyg: Mycket välgjort. En får tacke säger räka. Bestämde även en dag för klassfest nr. 1.
20 mars förvandlas vår 2:a till Mariehamns Spy Bar, 24 syrror på 58 kvadrat.

Vem trodde jag att jag kunde lura? Möjligen mig själv. Lektionerna var obligatoriska och bra var väl det. Den lite ovanliga starten på skolveckan inleddes med gestaltnings terapi. En söndergråten (men ändå smidigt dolt av I.D. Minerals) Räka befinner sig helt plötsligt i en terapisituation- tillsammans med 21 andra mycket tysta elever. I en cirkel sitter vi och ska presentera våra namn samt vad vi känner just där och då. Eller som Konstnärs-kristian skulle ha sagt: Vilken är din favoritkänsla idag. Jag säger: Jag heter Camilla och idag har jag hjärtesorg. Very much gestaltningsterapi indeed! 8.50-15.30 av bara inre känslor...Så här sitter jag nu i morgonrock med påsar under ögonen och vill inget annat än att krypa ner i sängen bredvid en varm buse. Tji fick jag. det är bara jag och kattmonstret som bitskvar här hemma, men va fan, det får la gå.

Att riva av ett plåster är inget jämfört med att lämna någon man älskar på en flygplats och samtidigt veta att  vi inte ses före det är varmt och grönt ute (idag SNÖ). Ack denna kärlek (som om dryga 7 timmar sitter under en palm på Las Palmas), och fy för obefintlig sömn och 8 timmar föreläsning. Ska försöka kring gå det sista hindret på något smidigt sätt.

Utmattningen över att behöva stiga upp kl 06.00 varje morgon gör mig oförmögen att blogga. Orkar knappt röra pekfingrarna. 2 dagar kvar. Min längtan över detta finner inga ord. Synd bara att man samtidigt har exakt 4 dagar kvar som sambo. Ja ja...Låt studiero fylla denna lägenhet.

Och viktigast av allt. Räka har klippt en kort, ganska äppelkäck frisyr. Vi kallar den page a la Lotta på Bråkmakargatan.