Blind as a bat
Ja då gäller det. I veckan blir det jag vs. luckan. Ber på mina bara knän att det blir en lugn kväll utan turister från fjärran land. Kan verkligen inte minnas hur man skriver in folk som inte är bosatta på denna holme. Ångest! Har under morgonen hunnit med ett besök hos optikern, endast för att få det bekräftat att jo, mitt högra öga har tagit en låång semester. Nu är det bestämt att Räkas öga ska komma tillbaka till jobbet och får därför en helt engen lins. Varningarna från optikerkvinnan lyder: Du kommer uppleva att det är extremt jobbigt de två första veckorna. Du kommer inte se speciellt bra. Jaha, men tack! Det känns redan som om någon har gnuggat vaselin på hornhinnan, men det kan alltså bli ännu sämre..? Okay, om jag i slutändan kommer att kunna hålla mig vaken efter barnprogrammen så kör på bara!
Inledde vårt samtal med frågor om jag kommer bli tvungen att ha ett tjockt glas i brillorna som förstorar mitt ena öga (jag har god minnen av diverse kamrater med EXTREMT förstorade ögon från barndomen-nej tack!) men jag tror vi nöjer oss med en liten lins...
Sverige-lördag-Svenne-lördag
En extremt varm och solig dag i Norrtälje. Hade sällskap av L och den fyra årige sonen. Barn är barn och jag hade glömt hur många 100-tals frågor ett barn vill ha svar på. Nu vet jag bättre. Jag vet precis hur många 100-tals frågor som vill bli besvarade, jag var där! På det hela taget löpte dagen fint. Lite gråt och trötthetsgrinande i en stekhet bilbarnstol med två blondiner i framsätet. Några sparkar i ryggen genom sätet och tankar på hur jag måste städa bilen imorgon (följt av en våg av stress-svett) samt en bil fullproppad med ICA-delikatesser och vi hade en bra lördag nästan avklarad. Likt ett lesbiskt par med son sicksackade vi mellan lekhörnor och bilspel. Balanserade festispaket, smälta cholkladgodisar och halvtuggade hamburgare ombord på vår kära färja. Väl hemma bestämde jag mig för att ta en time out och ägna mig åt 100% Camilla-tid. Scream 4 och en Koreansk skräckfilm fick bli min oas. Jag har inte bråttom.
Än en gång- grattis!
Picasso må ha valt Kristinehamn, men Kristinehamn valde Marianne, denna favorit på Konsum Skogsgatan.
(foto:Honka)
(foto:Honka)En reflektion
"Jag är han som går på Statt, jag är han som pratar med dialekt, jag är han som premenurerar på Nya kristinehamns-posten".
Under veckan som gått har jag gjort det bästa jag har kunnat på den lokala akutmottagningen.
Har flertalet gånger fått frågan "Du är inte hemma från Åland va (hemma=född,uppvuxen av finsk börd)?" Varje gång sträcker jag på ryggen och säger med stolt stämma: Nej, jag är Värmlänning- från Kristinehamn!", varpå lyckorop, lovord och värmlandsvisan brukar skallra i väggarna. Värmlänningarna har tydligen ryktet om sig att vara goa o gla'a och eftersom jag är värmlänning i kropp och själ så är väl även Räka tidvis go o gla.
Jag har i dagens inlägg valt att uppmärksamma några väl valda citat ur min balkonglektyr Picasso valde också Kristinehamn av Marcus Grahn. Tack syster för ditt bidrag till att minska min hemlängtan :)
"Här är det, Björneborg. Kristinehamns hårdaste förort. Skivmässa varje höst, mc-klubbar och brottningslag. Värmlandstrafik och amfetamin. Jag är rädd."
"Den stora skammen ligger i att ha blivit kvar, att inte ha kommit vidare. Då har man inte avancerat. Inte till nästa level. Då sitter man kvar i sin rädda Lindexpyjamas och fortsätter spela "Mega Man" på Nintendo 8-bit, när resten av världen spelar 4d-reality"
Känner ni ett behov att att veta mer om min fantastiska hemort eller bara vill nicka igenkännande till beskrivningarna av Biljarden, ICA Maxi eller andra viktiga monument i Kristinehamns stadsplan, läs boken.
Sommarlov!
Firade in sommarlovet i L's trädgård med sommarens första riktiga grillning. En trevlig kväll med vin och analyserandets konst som bara två sanna analytiker kan bidra med. Härlig kväll och en säker cykeltur hem vid 02.30. Fyraåringen fick fota och så här kan en grillkväll se ut från ett perspektiv på 100 cm.
Chocken (med hysteriskt mycket gråt som följd) av att vi faktiskt inte skulle äta med grillspetten i metall, räddades av en påhittig liten räka som erbjöd en blompinne istället. Voila! Tänk så roligt det är att äta med pinnar...och vad lugnt det blev...
Imorgon börjar allvaret. Dags att lyfta på hatten och kliva in i mitt nya jag, den assisterande sjukskötaren på din lokala Akutavdelning. Om jag är nervös? SJÄLVKLART!
!!
Paris paris, min romantiska chica dröm. Systrarna vände på varenda sten längs Paris gator och efter 4 dagars konstant promenerande och insupande av fransk kultur kände jag mig mer så här kulturell (se bild) än chic:
Som svar på frågan om man måste va så himla snygg i paris svarar jag, nej. Det gick bra ändå! Tack syrran! Det där gjorde vi bra :)
Som svar på frågan om man måste va så himla snygg i paris svarar jag, nej. Det gick bra ändå! Tack syrran! Det där gjorde vi bra :)
Oui oui!
