Tack tack Frank Frank

Första dagen av min (redan uttjatade) praktik har kickat igång. Kanske jag inte ska döma ut den trots allt. Jag är ju ganska snabb på att göra det (en dålig sida av mitt annars så glimrande jag he he). Gunnel lät mig dela medicin och kolla hb. En kort dag men med tanke på mina 3 timmar sömn var det den bästa dagen på i alla fall 1 vecka. En gammal och go' favorittant återfanns vid matbordet och självklart vill man höra allt om det där bröllopet hon var så förvänansfull över, och hur det egentligen blev med den nya protesen? Ett kärt återseende med andra ord.
Sliter dock fortfarande med hemtentan. Deadline imorgon kl 12.00. Har en fart på 50 ord/tim. Lite Anne på Grönkulla varvat med etisk reflektion och så rullar det på. Imorgon är Räka placerad i medicinrummet och redo med nya intressanta frågeställningar till min finlandssvenske handledare.

En långsam lördag med Räka och Rosé. Snubblade över den gamla dängan a brand new start med Paul Weller. Spotify kan i alla fall troget hålla en liten värmländska sällskap. I love that.

Att gråta över spilld mjölk är ett ordspråk alla känner till, men att gråta över Windows 2007 är nog tämligen okänt för somliga. Inte för mig. Har hamnat i en gråzon och i den ryms inte ohängd tvätt, brödsmulor, dammråttor, tjafs eller för den delen datorstrul. Summera en veckas göromål. Lägg till 30 timmar arbete, dålig sömn och dividera med 2. Vad får man då? Jo en plats på soffan. För vissa kan det verka rimligt och för andra raka motsatsen. Det jag helst utav allt vill göra nu är att lägga mig raklång på sängen stänga av mobilen och höra på "Busschauffören som tänkte att va fan".

Un bon vine blanc! (reserverar mig för eventuella stavfel)

Kl är 03.10 och jag är på jobbet. Har nu under 2 timmar pinat mig genom tunga begrepp som närhetsetik, pliketik, lidande och dygd. Del 1 av uppsatsen kan nästan ses som "mentalt klar" och nu återstår rapporten. Hoppas på en ljusning på det området...
Min ångest över praktikplatsens vara- eller icke-vara resulterade i en mardröm natten till idag. Vaknade och buffade på förkylda sambon och viskade "Jag har haft en mardröm. Jag drömde att jag hade foppa-tofflor på mig till praktiken. Utan strumpor. De var blå."  Till saken hör den att det var badtofflor och ja, jag hade inga stumpor och föreställ er den ångesten över att komma till en ny plats utan ordentliga skor (tänk känslan i en "nakendröm"). Jag kunde lik förbannat inte hitta mina skor! Kände djup frustration och förnedring. Ok, jag kan hålla med om att det så här i efterhand inte är sååå skrämmande och jag vaknade just som Johanna dök upp ur en bassäng, i klädd en smoking, men i alla fall! Jag tror att hon och Henrik bodde på samma hotell som mig och Frank. Henrik hade morgonrock på i vattnet. Som sagt, det var en dröm. Behöver jag poängtera att F inte ens behagade säga annat än mmm för att sedan fortsätta sova obehindrat? Foppa-tofflorna störde min sömn, lät mig bli uppmärksam på F's hostningar vilka drev mig ut till soffan. Där sov jag och Ludde (som faktiskt inte försökte riva mig en enda gång) dåligt men ändå okay.

Nu lite mer nattliga studier iväntan på nästa rond.

Bitter över min praktikplats. Bitter över etikuppgiften from hell. Helt enkelt kan man idag summera mig som just BITTER, eller varför inte som onsdagens praktexemplar av en Bitterfitta-delux? Kan man inte anta att 3 års heltidsarbete med åldringsvård i Norge och Finland borde ge mig ett "slipp-ut-ur-fängelset-kort" och placera mig på Mariehamns hemsjukvård eller Centralsjukhuset för lite omväxling? Nej. Men för all del. Jag ska hålla huvudet högt och lära för livet. För när allt kommer omkring, inte finns det väl prestige inom vårdutbildningen? Nej. Tänkte väl det jag.

Man har fuskstartat motionen inför bikini-09. En så glimrande start som man hade på senhösten ligger nu glömd och undanskuffad i det undermedvetna (läs bortglömda). Hur som helst...En jäkligt snabb promenad på 30 minuter (förut 60) och ett evigt trampande på cykel utan växlar måste vara bättre än inget alls inbillar jag mig. Annat blir det väl när man som sjömanshustru ska försöka få lite rutin på den tråkiga vardagen...och lite fason på ölmagen. Jag skyller på vädret. Funkar alla gånger. Som svensk har jag nästan ett slags nationellt patent på att skylla på vädret. Det är isens fel att jag är fet! Inget annat. Men visst, den bittra sanningen är att jag inte är i närheten så snygg som min nya korta jeanskjol. Life is a bitch I'll tell ya! Och så va man hungrig igen...

Uj uj..Alla hjärtans dag i all ära, men varför inte avrunda dagen med lite gala, glädje och kanske en pytteliten gnutta catfight (mellan två karlar)? Sagt och gjort. Glatt gäng på plats i vilda västern.
Låt mig summera kvällen som så här:


1. Torrfoder ska INTE brukas som snacks
2. Redbull&Vodka bör inte kallas fuldricka så länge som Vodka&Cola serveras helt utan fördomar
3. Har du råd-hyr en limousine
4. Inga män slänger groggar på varandra, det funkar bäst mellan kvinna och man
5. Sluta använd sidenlakan om fullisens plats fortfarande ska va i sängen

Deltagare lag full: Carina, Mange, Räka och lag jättefull: Viktor, Franko, Christian
Lag full höll fanan ganska högt medan den ena deltagaren i lag jättefull (Christian) smet hem efter ett besök på toan. Frank och Viktor smakade på Luddes kattmat och kunde i chorus konstatera att det faktiskt funkar som snacks.! I think not. Leffes partytaxi sladdade in på gården runt 1 tiden och sällskapet rockade sig fram till Arken.
Lite för intresserad utböling hamnar i gruff med Räkas färstman var på denne får en grogg kastad över sig och kontrar med två snabba nävar. Tillåt mig att berätta att frisyren för kvällen blev Barnjournalen lugg och kladdiga brillor.Vad gör det egentligen när man för fösta gången ser sjöbusen markera sitt revir?!! Lite värmer det ett värmländskt hjärta i alla fall. Kvällen slutade på golvet, på toagolvet och med kallsvettig panna hängandes i en fuktig handduk. Jag skötte markservicen och på vant åldringsvårdsmanér förflyttar jag min geléklump till man över i framstupa sidoläge;) Gotta love!

Har sovit dåligt i våra svarta (!) sidenlakan. Mm jag vet., kommentar överflödig. Har nu insett hur viktigt det egentligen är att hålla fast vid "sin sida" av sängen. Kände mig lite spontan på kvällskvisten och föreslog ett prel. sidbyte. Resultat- dålig sömn för båda, huvudvärk och påsar under ögonen. Bortsett från detta misstag så måste jag säga att alla hjärtans dag hitills varit till belåtenhet. Fick oväntad egentid hemma när F bestämde en träff med Rikart i skogen för att testköra den nya skogsmaskinen...Gotta love landsbygden! Det enda som saknades var ett rykande färskt avsnitt av Greys Anatomy. En kan visst inte få allt här i världen.

Hur kan man ha glömt bort Richard Marx? Vad gör han idag? Har han samma svintohår? Många frågor...

Skolkar jag från min första lektion. Jag är helt övertygad över att det kommer att slå tillbaka förr eller senare, men ärligt, att spendera 1, 5 timme av värdefull tid på att höra en tant prata om olika sätt att söka information a la särskolan. NEJ TACK! Försöker istället motivera mig själv att strukturera upp mina andra skoluppgifter. Trots skolk har jag lik förbannat 5 timmar i skolbänken idag...Jag är trött.

I lördags tog vi gamla Rosa över till Moder Svea. Det var hög tid att återförenas med tjejerna. En kväll på söder och en mjuk och inbjudande hotellsäng gav ro i själen. En helg fri från hemuppgifter, grupparbeten och annat energislukande. Ibland är det gött att leva.

Kan inte tjata om skolarbetet nog mycket. Nu är första tentan klar. Hm undrar vad Doktor Kurt egentligen tycker om den. Kände bara hur jag brast ut i ett mycket stort leende när jag överlämnade lapparna jag kluddat på. Tanken på mina extremt flummiga förklaringar av falsifieringsprocessen samt hur vida Camilla, Britta och Anders egentligen vet vad de har för färg på sina hattar. Provet klarades i alla fall av på 1, 5 timme. Det måste ju räcka!
Har firat mitt resultat genom att sova 3 timmar på soffan med en ovanligt lydig katt över benet och en sambo spelandes bilspel.
Drömde att vi träffade Matilda och Petra (ska det imorgon)...Matildas nya kille gömde sig vid kortsidan av vår soffa. Vet inte om jag ska tolka den något mer ingående.

3 veckor in i studierna och jag har försummat allt och alla utom mig själv. Aldrig i min vildaste fantasi kunde jag ana att skolarbetet kunde sluka så mycket energi (glatt humör) och tid! När man vaknar på morgonen och har svaret på ett ihopfantiserat matematiskt problem tycker jag själv att det har gått lite väl långt..."svaret blir en rät linje..."
Anledningen till mina nattliga aktiviteter kan sammanfattas med ett enda litet ord: TENTA. Ja jag vet att jag borde ha pluggat liiiite mer, men vem fan orkar repetera grunderna i Forskningsmetodik när det är så jävla trist? Tänk er en kufisk fysiklärare goes Doktor/Professor/Forskare och lägg till 24 utmattade studenter (jag tänker på den gamle mattekufen El-Berra på södermalm).  Det r vid närmare eftertanke inte alls svårt att förstå var det glada humöret har tagit vägen.
Behöver sätta min hjärna i "stille modus" och inte tänka alls! Alltså, imorgon är tentan och nu har jag och min hjärna tackat för oss. Det får gå som det går. På måndag ska vi borsta tänderna på varandra. Det blir givande.

Har idag erhållit en present av min gode hemmavarande sjöman. En skrivare! YES! Ett hinder mindre, eller kerfuffle free som jag egentligen skulle säga.