Tack tack Frank Frank

Vad skulle man göra utan sin storasyster? Förmodligen ha ett mindre rikare liv. Just nu ägnar jag min fritid åt min nya tjejserie och sommarens favoritplatta.

Ibland har jag frågat mig själv om jag är allt för anonym (obehag av plötsliga oanmälda påhälsningar) och idag har jag fått det bekräftat att jag har all rätt att vara lite lätt paranoid. Visualisera er en Räka nedstänkt med målarfärg, iförd trosor, minimal bikiniöverdel (en one-size-fit-all från Solo 2006) och ett mycket genomskinligt fladderlinne med iPoden ipluggad...Visualisera er sedan detta scenario: Man med systemkamera knackar på dörren och frågar om han får komma in och fotografera huset inför en kommande sprängning !?) Ja, om jag får sätta på mig ett par byxor säger Räka och bjuder in tjuven-Gustav i sitt hem. När han har gått slår det mig att det lika gärna skulle kunna ha varit en simpel mördare som jag just bjudit in. Ja men varsågod. Fotografera gärna. Här bor det blondiner! Sprängning? Varför går han och fotar hus en söndag? Tror knappast att Mariehamnsstad skickar ut folk på en söndag... Hurvida det faktiskt kommer att sprängas i krokarna eller inte återstår att se men efter chocken av att påträffas byxlös har jag glömt vad han hette. Inte frågade jag heller från vilket företag han kom ifrån. Jo tjena. Här bor ett lätt byte. Väkommen in min man är på sjön!

Härre jävvlar vad det var länge sedan sist. Har gjort min sista dag på Akuten & köpt mitt första hus. Och nej, faktum är att jag inte har gjort ett skit värt att blogga om sedan hemvändarturen i juli. Jag borde kanske berätta om allt skäll jag har fått av missnöjda människor men jag låter tystnadsplikten bestå och behåller pärlorna för mig själv. En ny säsong för Räka är på ingång och jag lovar att ni inte blir besvikna. Måste bara kasta mig ut i verkligenheten, skaffa mig ett liv igen och där efter börja samla lite stoff för min oerhört viktiga och samhällskritiska lilla hörna kallad Tack tack Frank Frank...